Marockosvammel

Hmmmmmm ....

Nu går det, som ni kanske märker, lite utför med det där med täta uppdateringar. Häromdagen, när jag var på jobbet, hade jag jättemånga tankar om vad jag skulle skriva om men när jag kom hem var jag för trött. Jag funderade på att bara lägga in ett par ord för att ha fixat uppdateringen men struntade i det till slut. Det blir nog gärna lite trögt när man inte skriver om något som man brinner för.

Nu är det mindre än två veckor kvar till avresan. Börjar få resfeber redan. Det är helmysko hur mycket resfeber man kan få och av vad. Jag veckopendlade i ett par år eftersom jag bodde på en ort och arbetade på en annan. Om jag inte minns fel höll jag på med det där i nästan fem år. Trots det får jag lite resfeber när jag ska åka samma sträcka för att hälsa på döttrarna och systern. Konstigt! Marocko ligger ju lite längre bort och det känns mycker mer OK att få resfeber när man ska ut på en sådan resa. Jag har dessutom aldrig varit där så det ska bli superspännande! Pirr i magen alltså :)

När man reser ska man ha ett bra och intressant ressällskap. Helst ska personen eller personerna vara pigga och glada utan att vara alltför spralliga och påträngande. De ska kunna ligga i en solstol en hel dag eller hitta på roliga saker utan alltför lång planering. Det är inte helt fel om ressällskapet dessutom kan prata om intressanta saker eller vara tysta, allt beroende på vad man själv är sugen på. Tänka sig att det här stämmer precis in på hur min syrra är och det är ju bra eftersom hon är den jag reser med. ;)

Idag måste jag börja lägga upp byxor, flytta knappar i klänningar och göra lite andra ändringar på plagg i min sommargarderob. Jag hittade en superrea på ett ställe och köpte lite plagg med Marocko i bakhuvudet. Eftersom det var kallt här och jag inte kunde använda tunna toppar eller ärmläsa klänningar hamnade allt i garderoberna utan ändringar. Det var ju så långt kvar tyckte jag. :)

En ny resväska är också inköpt och jag tror att jag ska inviga den på den här resan. Jag tror att den är lite större än den jag köpte för några år sedan och eftersom jag inte har en aning om hur mycket, eller vad, jag kommer att köpa i Marocko, känns det bra att ha lite extra utrymme. Jag kommer inte att handla en get i alla fall trots att researrangören noggrant talade om att sådana finns på marknaden. hehe

Till min syster

Dagens blogg är tillägnad min syster. Hon är för övrigt den enda som läser min blogg ;)

Hej syster yster!

Dagens blogg skulle inte alls handla om dig. Jag hade samlat på mig lite svammel från jobbet och det är ganska många dagar nu jag har funderat på att skriva om tillsatser i maten. Nu blev det inte så för så for jag öppnade dagens nya inlägg lade sig titeln där av sig självt. Tja, nästan i alla fall ;) Det var ju jag som skrev den och jag står för den :D

Du, kära lillasyster, som föddes 4 år efter mig och som under vår barndom fått stå ut med både det ena och det andra, är nog den människa jag beundrar mest! Du är klok, driftig, vänlig och ger av dig själv på ett föredömligt sätt.

Tänka sig att jag när du var nyfödd försökte sticka dig med en hattnål. Jag minns inget av det och jag tror att den gången du band fast mig i skogen kompenserar ;) Eller alla de där gångerna du ville vara i mitt rum och bryskt blev utkörd när mina kompisar eller pojkvänner kom dit.

Kommer du ihåg när vi skulle dela rum och vi mitt i natten började möblera om och göra om i garderoberna ;) Mormor, som var barnvakt, blev lite sur vill jag minnas. hehe Eller den gången i Falkenberg när du och jag skulle göra köttbullar och tyckte att köttbullssmeten var så god att vi åt upp allt innan vi stekte någon köttbulle? Fnissar vid minnet.

Tänk så mycket roligt vi har haft tillsammans både du och jag och våra barn. Tänk så många bekymmer vi har löst bara genom att sätta på kaffekannan och sätta oss vid köksbordet för att snacka igenom saker och ting. Om det fanns fler syskon som du och jag skulle världen vara en bättre plats :)

Saknar dig vansinnigt mycket och det ska bli underbart att bara få vara när vi träffas om två veckor.

Tack för att du finns!

Nu lurade jag er allt :p

Hehehe. Dagens uppdatering kommer. Det trodde nog ingen, eller hur? Alla som känner mig vet att jag är väldigt kvällstrött och morgonpigg. Det är därför jag brukar sova vid 10 på vardagar. Just idag borde jag vara enormt trött eftersom jag har haft häcken full på jobbet. Flera kollegor var sjuka eller blev sjuka under dagen och det fick bli en hel del nödutyckningar från min sida för att få iväg material ändå.

Jag lyckades dessutom med att driftsätta ett projekt en hel dag för tidigt. Det var en mycket kul upplevelse och antagligen fick jag en kick av det hela. I vilket fall som helst sitter jag nu kvar vid TVn och sed en jätteintressant dokumentär på 5:an om en stackars Indonesier med en extremt ovanlig hudsjukdom....... och klockan är efter 10.

Imorgon när klockan ringer 5,20 kommer nog jag vara trött ;)

Kramisar

Söndagssvammel

Tjoflöjt :)

Jaha då var jag här igen då. Än så länge är jag 100% på med uppdateringen av bloggen. Vaddå? Bara haft den i två dagar? JAja, men var lite positiv nu. Det här är ju i alla fall en uppdatering mer än om jag låtit bli. Dessutom är bloggen nu uppdaterad två dagar i rad :p~~~~~~

Både igår och idag har jag med en dåres envishet försökt få någon extern lagringsplats att ta emot de filmer jag filmade på en konsert. Nej då du behöver inte bli orolig. Jag fuskar inte med att dela ut upphovsrättsskyddade filmer. På en av döttrarnas skola har eleverna konserter och jag har mycket svårt att tänka mig att någon skulle protestera mot att jag delar med mig av de filmerna. Framförallt är det ju så att jag delar bara ut dem till de elever som var med och som jag känner ;)

Det finns jättemånga ställen på nätet som säger sig ta emot stora filer och det är precis vad man behöver när man vill dela med sig av en inspelning av 10 minuters konsert. Jag skaffade mig ett konto som var gratis och började ladda upp en film. När jag efter ett tag tittade på uppladdningen upptäckte jag ett rött kryss framför filen. För stor fil, stod det. När jag lusläste det finstilta insåg jag att jag skulle bli tvungen att betala en massa dollar varje månad för att få lagra en sådan stor fil. Man hade ganska stort utrymme att lagra filer på men filerna fick inte överskrida en ganska liten storlek. Ujujuj. Alltså letade jag raskt fram nästa ställe och upprepade proceduren. Samma sak där, fast det inte fanns någon finstilt sida. Däremot kom det ett felmeddelande när filen försökte överskrida en viss storlek. Suck! Det meddelandet kunde de väl gett mig på en gång istället. Idag satte min snälla sambo upp en FTP-server på vår NAS istället. Hoppas nu att det fungerar att hämta hem filer från den :)

Nu står en egen NAS på min önskelista. Jag har en massa filmen på datorn och på den NAS som finns i hemmet idag och det är helt klart att jag skulle behöva en egen så jag slipper sänga en massa. Måste komma ihåg att kolla med en av döttrarna om hon har kopierat alla sina filmer från sin skoltid. Då skulle jag kunna ta bort en massa gamla filer och antagligen få plats med allt jag behöver ha plats till.

Syster yster ringde förresten idag. Gissa om jag blev glad :D Hon har legat i flunsa och jag var sugen på att ringa upp och bara småprata men eftersom jag försöker vara en omtänksam syster lät jag bli ;) Nu lät hon i alla fall jättepigg och glad och vi satt och svamlade en bra stund :)

Nu får det räcka för idag och jag vet att det är mest svammel men vad gör man inte för att uppdatera ofta? ;)

Om mig :)

Tjaha.

Jag skaffade mig en blogg för evigheter sedan men uppdaterade så sällan att alla snart övergav mig. Den som höll ut längst är också familjens pålitligaste bloggare, dottern Malin. När hon till slut gav upp hade hon säkert påminnt mig nästan ett halvår om att jag var en dålig (läs opålitlig) bloggare. Kom ihåg, du läsare, att hon faktiskt har rätt. Jag är inte den sortens människa som varje dag skriver långa (eller korta) intressanta stories. Det troligaste är att jag skriver ett par gånger i veckan i början och sedan blir det mer sällan.

Det är knappast som så att jag behöver göra en presentation för 99,9 % av de som hittar hit är troligtvis familjemedlemmar. Jag ska ändå presentera mig för det är odrägligt att hamna på sidor där man inte har en aning om vem det är som skriver.

Jag heter Monica, är nyss fyllda 46 och har fyra skönsjungande döttrar :) Jag bor i ett stort hus med sambon och hans två barn. Jag har också en mamma, pappa och syster (mycket viktig person i mitt liv :), två halvbröder och en styvbror. Mormor och farmor som var två oerhört viktiga personer i mitt liv är tyvärr döda sedan ett par år tillbaka. Mest av alla saknar jag mormor, eller gamlamormor som jag kallat henne genom alla år för att inte förvirra döttrarna med alltför många mormödrar :)

Jag har nog egentligen inga hobbies men när jag tar mig en funderare kommer jag på att jag ändå gör en massa olika saker. Jag älskar att spela spel och just nu är Facebook ett jättekul ställe att spela spel på. Hammerfall är min nyaste favorit där ;) Jag stickar, virkar och det händer även att jag syr. Jag bygger webbsidor,läser massor med böcker och älskar att odla egna grönsaker i mitt växthus.

Jag arbetar på en statlig myndighet som systemansvarig men har börjat leta efter något annat. Jag vill egentligen arbeta med utvecklingsprojekt och då helst med någon agile metod.

Jag är snabb att falla i skratt och jag har nog lite mer temperament än vad som är bra. Tror jag. För det är ju så svårt att beskriva sig själv. Man förändras genom åren och ibland glömmer man bort att man har lagt sig till med nya olater eller att man har förändrats på andra sätt ;) Jag får nog be döttrarna eller systern beskriva det här istället.


Detta får räcka som start på min nya blogg. Med lite tur uppdaterar jag imorgon också ;)

// Kramisar :)